Daniel Dristig

Försök till en levnadsteckning.

De första åren och soldattiden:

Daniel föddes som fjärde och sista barnet 1767 på gården Fagereke Fösingsgård i Hovmantorp. Familjen tycks ha flyttat därifrån redan när Daniel var tre år. Fadern var Anders Svensson och Daniel blir Daniel Andersson.

Nästa gång vi möter honom är när han mönstrar 1791 för att bli indelt soldat i Kronobergs regemente. Han blir antagen och får roten Slätthult Södergård sig tilldelad. Daniel Andersson blir soldaten Daniel Dristig. Detta namn skall sedan följa honom resten av livet. I rullorna står det att han är 6 fot och 1/4 tum eller ca 183 cm. En lång och ståtlig knekt alltså, som väl klarade gränsen på 166 cm för att bli antagen.

Daniel från Slätthult protokollförs i generalmönsterrullen 1806 då han får avsked på grund av skada. Man kan få intrycket att protokollföraren skriver DRIFTIG istället för DRISTIG, men fram till en bit in på 1800-talet kunde ett "s" skrivas på flera olika sätt. Detta är ett så kallat "långt s". Ett "f" däremot hade alltid en tvärslå eller en krusidull på mitten som i detta exempel med soldaten Olof Jonsson:

I Centrala soldatregistret kallas han dock Daniel Driftig.

Vid mönstringen 1806 får han som sagt avsked efter drygt 15 års tjänst. En skada i benet, som han ådragit sig i läger, gör honom obrukbar för vidare tjänst i soldatyrket. Tjänstgöringstiden är för kort för att han ska få pension. Han lämnar soldattorpet och börjar ett nytt liv. Först som backstugusittare och sedan som torpare i Tjockeboda och sedan i Bredalycke.

Tjockeboda 1808-1839:
Under sin tid som soldat i Slätthult har Daniel bildat familj. Han har gift sig med den två år yngre Kjerstin Olsdotter på julafton 1792 och i soldattorpet föds också deras två barn: dottern Catharina 1795 och sonen Anders Petter 1803. Det blir dottern som så småningom skall föra Daniels arv vidare medan sonen försvinner ur vår historia. Med sin hustru lever Daniel ända fram till hennes död 1850. Daniel skall komma att överleva henne med bara drygt ett halvt år. Äktenskapet kom alltså att vara i nästan 60 år.

När Daniel med familj kommer till Tjockeboda 1808 är han 41 år. Trots sitt skadade ben har han lämnat efter sig en rad avtryck. På sidan Västra Löftens torp och backstugor har vi dokumenterat flera av dessa. Torpet, som han nu döper till Danielsbäck, är det enda i den lilla byn förutom ett soldattorp. Annars tycks byn bara bestå av två gårdar. Knektroten delades mellan Tjockeboda och Koppekull i Långasjö.

Det främsta minnesmärket efter Daniel Dristig är den vackert stensatta linbastan, som ligger blott 20 meter från torpgrunden. Det är inte alldeles enkelt att knyta denna till Daniel. För det första kan den vara uppförd före hans tid. För det andra är ett alltför omfattande arbete för en ensam. Kan hända är Daniel tillsammans med de andra byborna ansvariga för bygget. Det kan heller inte uteslutas att de kringliggande byarna Nickalycke och Bredalycke deltagit i uppförandet. Två andra fornlämningar kan eventuellt knytas till Daniel Dristig. I Tjockeboda finns en tjärdal som är avfotograferad på sidan Kolbottnar, kolgropar och tjärdalar. Det var inte ovanligt att torparna för sin försörjning hjälpte byborna med kolning och tjärframställning. Ett tredje fornminne med en tänkbar anknytning till Daniel Dristig är den linugn eller kanske fiskrökeri som finns på torpet Sjöholmen nära Tjockeboda. För sin och familjens försörjning var torparen ofta tvungen till bisysslor som kolning och fiske. 

I kvarlåtenskapen efter Daniels dotter Catharina finns en så kallad huttestång, alltså ett redskap för att ljustra ål.

I september 2022 upptäckte vi också en lingrop eller linsnugga på torpet.  Denna finns avbildad under avsnittet Lingropar, linbastor och kölnor.

Fram träder bilden av Daniel Dristig som en driftig och mångsysslande torpare.

1812 flyttar den endast 17 år gamla dottern till Linneryd, där hon gifter sig med indelte soldaten Peter Swart på Hvitahults soldattorp. Paret skall komma att få inte mindre än elva barn. Två av dessa, Lena Kajsa född 1820 och Anders född 1824, flyttade 1832 in hos morfar och mormor i Tjockeboda. Antagligen blev soldattorpet i Linneryd för litet för den snabbt växande barnaskaran. Resten av familjen skulle senare följa efter, men nu till det nya torpet i Bredalycke.

Bredalycke 1839-1851:
Varför Daniel Dristig med familj väljer att bryta upp från Tjockeboda efter mer än 30 år vet vi inte. Vi vet att han 1837 köper rätten att anlägga ett torp på gården Bredalycke Södergård 2:2 för 1000 riksdaler av ägaren Carl Peter Carlsson. Vi har inte tillgång till torpkontraktet men förmodar att summan skulle erläggas med 20 riksdaler årligen under 50 år. 1000 riksdaler motsvarar i dagens penningvärde ca 77 000 kr. En ofantlig summa för en torpare.

Ett skäl till flytten kan ha varit att stugan i Tjockeboda blivit för liten. Daniel väljer att kalla även det nya stället för Danielsbäck.

Sedan Daniel med familj flyttat in i det nybyggda huset 1839 dröjer det inte länge förrän dotter Catharina med svärsonen Peter Swart och ytterligare 7 barn flyttar in. Peter Swart är nu gratialist och erhåller en årlig pension. Gratialisterna delades in i 4 klasser och ersättningen varierade mellan 8 och 36 riksdaler årligen.

Peter Swart dör 1847, 58 år gammal och efterlämnar änka och 11 barn. Samma år låter Daniel Dristig vid tinget i Ingelstad inteckna sitt torpkontrakt och för samtidigt över äganderätt till kontraktet till sin dotter.

Själv dör Daniel 1851 knappt ett halvt år efter sin makas död. Dottern blir nu ensam på torpet med sina hemmavarande barn. Förmodligen får hon hjälp av de omyndiga barnens förmyndare Jonas Gummesson på granngården Bredalycke Norregård 1:8, Hamburg.

Alldeles enkelt verkar inte livet ha varit. En dotter antecknas för lösdriveri och blev straffad för stöld.

Sista kapitlet i Danielsbäcks historia 1859-1864:
1859 gifter sig Catharinas dotter Ingrid Maria med Karl Magnus Karlsson. Denne blir nu brukare av Danielsbäck. Redan 1862 flyttar paret till backstugan Högalund. Vi har tidigare mött dessa och deras barn under rubriken Återvändarna från backstugan Höglund på sidan Några levnadsöden. De tre sönerna Johan August, Frans Aldo och Lorenz emigrerar alla till Nordamerika, men återvänder och har en viss framgång.

Den allra sista boende på Danielsbäck kom att bli förre soldaten Håkan Persson Klein med familj. Deras tid på Danielsbäck blev kort. Redan 1864 återgår torpet till Södergård 2:2 och dess ägare Johannes Sällberg. Också denne möter vi på sidan Återvändarna från backstugan Högalund.

Daniel Dristigs eftermäle:
I bouppteckningen efter Daniel Dristig (Konga tingsrätt F11:37 sidan 1005) finns inga tillgångar sedan han överlåtit Danielsbäck på dottern.

Han framstår i vår beskrivning som en driftig och initiativrik man, som byggt sig två torp, odlat marken och kanske efterlämnat flera av de fornminnen vi dokumenterat. Bilden störs dock av en anteckning i husförhörslängden för Ljuders socken AI:8 för åren 1831-1836 sidan 208 .

Prästen skriver " Avskedad soldat. Male notus. 3. art." Prästen är  Carl Ulrik Colliander, som var kyrkoherde i Långasjö mellan 1828-1840. I boken Kring Långasjö kyrka i sjuhundra år beskriver Jan Redin honom som ofantlig och grov karl - han lär ha vägt över 150 kilo. Han hade ett våldsamt temperament och blev 1826 anmäld för uppvigling efter en provpredikan. Han frikändes dock av häradsrätten.

Prästens anteckning om Daniel Dristig

Kyrkoherdarna i Långasjö var också herdar i Ljuders församling, som var annexförsamling till Långasjö ända fram till 1921. Vad betyder då Collianders anteckning? "Male notus" betyder illa känd eller beryktad. Frågan blir då vad kan ha förskaffat Daniel Dristig detta omdöme? Vid husförhören ställdes grundläggande trosfrågor. Kanske har Daniels svar inte fallit den stränge prästen i smaken. "3. art" kan möjligtvis syfta på en artikel i Luthers stora katekes som handlar om den Helige ande. Daniel var kanske fritänkare i religiösa frågor. Åkianerna i Älmeboda och olika pietistiska rörelser hade ett visst fotfäste i denna del av Småland.   Närmare till hands ligger kanske att Dristig påverkats av Peter Lorenz Sellergren, som var kyrkoherde i Hälleberg och samtida med Dristig.  I Träskoposten 2017:4 skriver Sölve Hjalmarsson att Långasjö inte ligger så långt från Hälleberga och att människor från socknen vallfärdade dit för att lyssna till Sellergrens förkunnelse. Väckelserörelsen utmanade den etablerade kyrkan i frågor om "bönelivet, nattvardsfirandet, missionen och den helige andes betydelse".  Det är inte alls otänkbart att Dristig och andra likasinnade tagit sig till Hälleberga och påverkats av det de hörde och att detta givit upphov till konflikter vid husförhören.  Dristig deltar nämligen regelbundet i dessa och tar nattvarden regelbundet.

Det är svårt att få ihop bilden av soldaten och torparen Dristig. Kanske handlade det inte alls om religiösa frågor utan om helt världsliga ting. Colliander var en sträng nykterhetsivrare. Kanske var Daniel begiven på starka drycker eller kanske brände han själv hemma på torpet, vilket vid tidpunkten var helt lagligt.

Ett är dock klart. Även om Daniel Dristigs namn bara förknippas med två torp så lever idag folk i bygden, som är släkt med honom i rakt nedstigande led. Dottern Catharina hade som tidigare sagt elva barn. Hennes dotter Ingrid Maria Petersdotter gifte sig med en av de återvändande bröderna från backstugan Högalund, Frans Aldo Karlsson. En av deras döttrar är länken till dagens Långasjöbor.