Fornfynd i Långasjö socken

Definitioner
Enligt Kulturmiljölagen, som trädde i kraft den 1/1 2014 är fornfynd ett föremål som saknar ägare när det hittas och som

1. påträffas i eller vid fornlämning och som har samband med denna, eller

2. påträffas under andra omständigheter och kan antas vara från tiden före 1850.

Enligt samma lag är fornlämningar "lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna samt tillkommit före 1850 är skyddade".

Fornlämningar får inte rubbas, tas bort, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan tillstånd av länsstyrelsen.

Knut Kjellmarks inventering
Knut Kjellmark har i sin bok Värends fornfynd förtecknat fornfynd i Konga och Kinnevalds härader ikapitel 26 förtecknat de då kända fornfynden i Långasjö socken på sidorna 1-30.

Texterna publicerades ursprungligen som bilagor till Smålandsposten men samlades till två volymer och utgavs i Växjö 1937.

Innan han börjar lista 76 föremål eller samlingar av föremål beskriver han den allmänna förekomsten av fornfynd i socknen.

"Stenåldersboplatser med kulturlager i behåll har man ej funnit i Långasjö. Men likväl äro på många ställen, särskilt vid stränder av sjöar inom Lyckebyån vattenområden och uti mossar, som fordom varit sjöar, hörande till samma område, fynd av sådan beskaffenhet gjorda, att man måste beteckna dem som boplatsfynd."

Han fortsätter:

"Boplatser har spårats först och främst vid stränderna av sjön Törn såsom å Storön samt vid Ekeboryd, Parismåla och Grimsgöl. Andra fyndplatser äro Pellamåla, Sibbahult, Brunamåla, Näset vid Långasjösjön, samt ett flertal ställen vid och omkring Harebosjön, såsom Harebokvarn och idrottsplatsen å Harebo Norregård."

Vidare:

"Två hällkistor båda vid Ramsjö - en fortsättning på hällkistebygden i Älmeboda.

Järnåldersfornlämningar synes det var ont om i Långasjö.

Två offerkällor -Sibbahult och Pellamåla."

Lösfynd
Sedan följer en beskrivning av de 76 fornfynd som är kända i socknen. Vi har valt ut de 17 fynd som närmast är intressanta för vår studie: 6 är gjorda i Harebo, 4 i Ingemundebo, 3 i Brunamåla, 2 i Harebokvarn och ett fynd i vardera Mundekulla och Bredalycke.

Flera av fynden har Kjellmark själv sett. Annat bygger på uppgifter från framför allt kantor Bergstrand i Långasjö samt folkskolläraren John Johansson i Långasjö och folkskolläraren Axel Bredby i Harebo.

1. 7 små flintavdrag av såväl sydskånsk flinta som Kristanstadsflinta samt två st kvartsskärvor f. å idrottsplatsen i Harebo Norregård ½ km öster om Harebo folkskola omkr. 1930.

Finns på Statens Historisk Museum i Stockholm.

6. Dolk av grå flinta, fragment halva bladet, spetsända. Funnen i Ingemundeboda omkring 1863.

Finns på Smålands Museum i Växjö.

13. Boplatsfynd vid Brunamåla stor kniv eller eller rak skrapa av större flintskiva, ett annat stort skivformigt avslag av flinta, flintsåg-halvmåneformig, troligen söndergången och omarbetad.

14. Boplatsfynd vid Harebosjön några slipade och oslipade yxor av sten och flinta, två spånliknande flintavslag från Harebokvarn, skrapa f. i sand från norra ändan av sjön,flintavslag från slipad yxa fr. Harebo Norregård; väl bearbetad, avbruten, flintspån, möjl. del av pilspets, f. i sand från sjön.

20. Tjocknackad stenyxa f. vid skogsplantering i Harebokvarn 140 mm längd f. nära Harbosjöns strand på obetydligt avstånd från avloppet till sjön Törn.

22. Förarbete till stenyxa troligtvis s k dubbeleggad längd 170 mm bredd 80 mm. F. 1900 vid en källa vid Harebo Norregård.

23. Förarbete till liten stenyxa möjl. s k Limhamnstyp f på vägen nära Harebo skola 1912.

26. Tjocknackig håleggad över hela ytan slipad stenyxa mycket vittrad 90 mmlång f i åker Bredalycke hösten 1913.

27. Skaftdel av flintdolk med tvåsidigt skaft f å lägenheten Redaholm under Harebo Norrregård nära Mundekulla.

29. Skaftdel av flintdolk med tvåsidigt skaft f i åker å Harebo Södergårds soldattorp 1913.

30. Tjocknackig fyrsidig slipad håleggad yxa 120 mm av mörk stenart f vid Brunamåla i åker 1913.

32. Trindyxa spetsnackad med cirkelrunt tvärsnitt f i ett röse i en åker 1914 i Harebo Norregård.

33. Fragment av en väl slipad flintyxa 60 mm f i Ingemundebo.

36. Sländtrissa av lös stenart 40 mm diameter f i åker vid Brunamåla sommaren 1911.

38. Stenyxa utan hål trindyxa (?) f å Kråknabben vid Harebosjön. Ägare Karl Pettersson i Harebo.

69. Ett 10-tal flintavdrag alla större än 40x35x9 mm f i höst (1937?) i Ingemundebo enligt uppgift från folkskolläraren Bredby i Harebo skola.

70. Avbruten flintyxa tjocknackig, fyrsidig, håleggad f i Ingemundebo. Uppgift av herr Bredby i Harebo.

Boplatslämningar
Mellan 1986-95 gjorde Emmaboda kommuns hembygdsföreningar och Kalmar läns museum en inventering av Lyckebyåns övre delar och fastställde läget för ett 60-tal stenåldersboplatser. (Hultén Vägen till Lyckeby s 88). I Lindås norra del finns lämningar efter åtminstone tre stenåldersboplatser alldeles intill Lyckebyån. Vid Törns norra strand finns ytterligare ett par boplatslämningar.

Boplatslämningar i Harebo
Enligt det Kulturmiljöprogram för Emmaboda kommun, som upprättades 2016, finns i Harebo fem boplatslämningar utmärkta. En ligger i Norra Harebo vid Löftens sydöstra strand och fyra i södra Harebo intill Harebosjöns västra strand eller i nära anslutning till den. Nedanstående bild visar en av boplatserna i Södra Harebo. Inget är dock synligt ovan jord. På platsen har dock vissa fynd gjorts bland annat ett flintavdrag. I bildens övre kant anar vi sluttningen ner mot Harebosjön. Sjön har vid tiden för bosättningen gått betydligt högre upp. I moderna tid har sjön sänkts två gånger. Så här torde det se ut på de allra flesta boplatslämningar. Inte mycket ovan jord tyder på att människor en gång bott på platsen. Endast arkeologiska utgrävningar kan ge mer information.

Stenåldersboplats i Södra Harebo, GPS-koordinater: 56.6080, 15.4489