Källor och brunnar

Landsbygden har historiskt drabbats av svår torka och brist på vatten till grödor, boskap och människor.  Svält och död har följt i torkans spår.  De svåra åren levde kvar i  det kollektiva minnet och letandet efter vatten blev en  överlevnadsfråga.  

Svår torka rådde 1783, 1822 och det värsta året av alla 1868. Om Det svåra året 1868 med extrem torka i hela Småland skriver vi om i Ingemundebo en by i Småland under två sekler på sidan 126.

Här har vi dokumenterat en rad gamla brunnar , vattenhål och kallkällor i i Ingemundebo och i bygden.

Ingemundebo
I protokollet till 1824 års enskifteskarta över Östergård  stadgas i punkt 8:

"Wattenställen gemensamma äro: Brunnen i Ladugårdsbankarna och Källan i Carls ängshage...." 

GPS-koordinater: 56.6376, 15.4531 

Brunnen i Ladugårdsbankarna
Brunnen är täckt av 5 ca en meter långa ekplankor och en så kallad "rickepump" eller handpump fäst i dessa. Den nuvarande gröna pumpen lät Edit Karlsson sätta dit någon gång kring 1980. Hennes söner Erik och Peter snickrade locket i ek. Den tidigare uttjänta pumpen har nu flyttats upp i trädgården framför huset.

På 1800-talet har förmodligen vattnet hinkats upp för hand eller med en hävstång. Allan Andersson minns en sådan från sin barndom på 1940-talet.

Peter Helmersson testar brunnen varje år för att hålla packningarna intakta. I mars 2019 var vattnet nästan upp i nivå med brunnslocket.

Brunnen har historiskt enligt ovan betraktas som ett gemensamt vattenställe för Östergårds fastigheter. Men

genom lantmäteriförrättning 1996-11-14 slopades de flesta samhälligheter i Ingemundebo.  Brunnsplanen i Ladugårdsbackarna överfördes till angränsande fastighet, dvs till Ingemundebo 1:9

Källan i Carls ängshage
Källan är också omnämnd i punkt 5 i protokollet till enskiftet 1824. Den ger alla hemmansägare på Ingemundebo Östergård rätt att utnyttja den nyanlagda sjögatan för att vattna sin boskap "wid förekommande torka och då vattentillgång felas i Östra betesmarken. " Förmodligen är det källan i Carls ängshage som åsyftas.

Källan är belägen på Mikael Herbertssons gård och ligger strax bakom stenmuren till den stora åkern intill vägen. Långt in på 1960-talet användes källan av gårdens förre ägare Harry Israelsson för att vattna boskapen.

I bildens övre del anas den 4 alnar breda vägen, som ansluter till en körväg, som rustats upp i senare tid. Tydligare syns planen runt källan, som fortfarande är ganska välhållen. Källan har vid vårt besök i mars 2019 en ungefärlig diameter på 10 meter. Med ganska enkla medel skulle källan idag kunna återfå sin forna glans. Att röja vägen till källan är ett mer omfattande arbete. Precis som i fallet med brunnen ovan överfördes 1996 källan till angränsande fastighet, dvs till Ingemundebo 1:36, som ägs av Mikael Herbertsson.

GPS-koordinater: 56.6339, 15.4551

Andra källor och brunnar i Ingemundebo
De 12 gårdarna i Ingemundebo fick i de flesta fall sin vattenförsörjning genom grävda stensatta brunnar.

Dessa var vanligtvis 4-5 meter djupa och försåg gårdens djur och människor med vatten. Under torrperioder kunde boskapen ledas till vatten i Löften. De öppna källorna var ett viktigt komplement för gårdarnas vattenförsörjning.

Byn fick sin första djupborrade brunn i början på 1950-talet, då två gårdar borrad en ca 70 meter djup brunn. Anledningen till åtgärden var försämrad vattenkvalité och sinade brunnar. Idag finns ytterligare ca 5 djupborrade brunnar i byn.

Kallkälla på Östergård 1:8+1:10
Så sent som under första hälften av 1970-talet använde Enny Karlsson kallkällan bakom stenmuren vi ladugårdsåkern för att vattna sina kor. Särskilt under den mycket torra sommaren 1973 hämtades vatten ur källan till den törstande ungboskapen. Redan på 1824 års enskifteskarta finns källan markerad. Den finns då på gården F och är markerad med liten punkt med en svans vid siffran 507.

Källan på Östergård 1:8+1:10, GPS-koordinater: 56.6331, 15.4630

Brunnen på Östergård 1:6
I Ingemundebo en by i Småland under två sekler finns på sidan 234 en bild på det gamla bostadshuset, som revs i samband med det nya husets färdigställande 1926. Strax norr om husets norra gavel finns resterna av en liten stensatt brunn.  Brunnen mäter bara 75 centimeter i diameter  och är knappt två meter djup  men med en bevarad vattenspegel ännu efter 100 år.

Brunnen på Östergård 1:6, GPS-koordinater: 56.6368, 15.4530

Brunnen (?) på Lillgården

Om Lillgården och dess tillkomst skriver vi under rubriken Lillgården.

När fastigheten bildades 1798 saknades brunn. 
För att råda bot på detta fick den förste ägaren Nils Persson löfte att ta vatten i sin brorson Magnus Johannissons äng intill dess gården fått eget vatten. En bild på denna källa finns i Ingemundebo en by i Småland under två sekler på sidan 227. Vi använder bilden med tillstånd av Peter Helmersson och Helen Svahn, som också skrivit om Lillgårdens tidiga historia.

Foto: Peter Helmersson

Nils Persson fick fyra år på sig att färdigställa den nya fastigheten med boningshus, ladugårdar och kanske en brunn.

Någon brunn har emellertid inte hittats. Huruvida Nils Persson hann slutföra färdigställandet av gården är oklart. Han dog 1829 och efterträdes av sin brorson Nikolaus Johannesson. I bouppteckningen efter honom anges att gården innehade en röd oxe, en svart ko, en vit ko, en brun kviga, två får, ett lamm och en gris. Man förstår att det relativt stora djurinnehavet tarvade vatten. Behovet av vatten måste dock ha minskat när Lillgården flyttades på 1840-talet.

Kanske bidrog det vattenhål vi hittat strax öster om platsen där boningshuset förmodas ha stått till vattenförsörjningen?

GPS-koordinater: 56.6364, 15.4603

Brunnen på Lunnedal
Backstugan Lunnedal var bebodd ända fram till första världskriget. Idag finns de välhuggna grindstolparna och en välbyggd jordkällare kvar. Brunnen ligger knappt 50 meter ifrån husgrunden på vägen upp mot backstugan från Ålebergshållet. Brunnen är vackert stensatt och mäter 1 meter i diameter. När vi besöker brunnen våren 2019 var vattenpelaren drygt en meter.

När boken om Ingemundebo skrevs var brunnen ännu inte upptäckt. Nu är platsen försedd med en skylt och ett brunnslock har lagt över brunnen.

Brunnen på Lunnedal, GPS-koordinater: 56.6400, 15.493

Soldattorpen
Ingemundebo hade två soldattorp. Bägge flyttade vid skiftesreformerna på 1820-talet från sitt centrala läge i byn till dess utkanter. Detta har vi skrivit om i Ingemundebo en by i Småland under två sekler på sidorna 138, 144 och 164-165. Deras placering framgår av den handritade kartan på sidan 282.

Västergårds soldattorp: det gamla stället
På storskifteskartan från 1814 finns en källa markerad på soldattorpets ägor. Den ligger på en åker ca 200 alnar från soldattorpet. Detta var troligen den vattenförsörjningskälla man hade tillgång till. Kanske var man också hänvisad till den gemensamma brunnen i Ladugårdsbankarna (se ovan).

Östergårds soldattorp: det gamla stället
Östergårds soldattorp som var det tredje bästa i hela Konga kompani bestod av sammanlagt 8 tunnland mark och beräknades kunna föda 3 kor och ett par får. Vattentillgången för både folk och fä måste därför ha varit mycket viktig. Det är kanske därför som soldattorpet ståtar med en egen grävd brunn. En viss osäkerhet får dock sägas råda om brunnen grävts först sedan soldattorpet flyttats och torpet Bastubrånen med bysmedjan tillkommit

Brunnen på Östergårds soldattorp, GPS-koordinater: 56.6392, 15.4553

Östergårds soldattorp: nya stället

Brunnen vid Långens torp och soldattorpet i Furulund
5 meter till vänster om vägen från byn räknat finns en liten igensatt brunn, som kan ha tillhört soldattorpet Ingemundebo Östergård nr 32. Brunnen ligger strax intill vägen på andra sidan soldattorpet. Brunnen är omgiven av krusbärsbuskar och murgröna. Den kan ha betjänat både soldattorpet och Långens torp.   

Brunnen vid Långens torp och soldattorpet Furulund, GPS-koordinater: 56.639, 15.5002

Västergårds soldattorp: nya stället
Det nya torpstället har kommit att kallas Kleina-torpet efter den sist boende på stället. Förutom husgrund och en källare har vi inte funnit någon källa eller brunn på stället. Särskilt under den förste soldaten på det nya stället Petter Håkansson Hjort , som var skriven på roten mellan 1819-1846, skedde en kraftig nyodling. En ladugård med brunn skall ha legat alldeles intill vägen.

Källan i Davids hage
300 meter sydväst om Långens torp finns en 10x2 meter öppen kallkälla som ligger inom torpets gräns. Byborna kallar den idag för Davids källa efter ägaren till grannfastigheten Ängalund, David Svensson.

På torpet bodde mellan 1936 och 1997 David Svensson, alltså under mer än 60 år. Bor man så länge på en plats börjar byborna uppkalla föremål i naturen efter ägaren till marken. Källan ligger på andra sidan vägen från huset räknat och har säkert tjänat som vattenhål för betande djur både från Ängalund och grannfastigheten Furulund.

Davids källa, GPS-koordinater 56.638, 15.4983

Rosendals vattenhål
Om backstugan Rosendal skriver vi i avsnittet Husflyttar. Backstugan beboddes bara under en korttid mellan 1882 och 1893 av Carl Magnus Pettersson (Gubben Bock) och hans hustru Kristina. Hustrun fick bara fyra år på Rosendal.

Backstugan fick aldrig någon brunn utan var hänvisade till det vattenhål som syns på bilden nedan. När vi besökte platsen i slutet av sommaren 2019 var vattenhålet helt uttorkat. Detta reser frågan hur paret ordnade vattenförsörjningen när vattnet i hålet sinade. Förmodligen var de då hänvisade till den i by gemensamma brunnen, som vi skriver om under Brunnen i Ladugårsbankarna. Detta måste ha varit slitsamt för det åldrade paret? Kanske fick de hjälp på annat sätt av byborna?

Vattenhålet på Rosendal, GPS-koordinater: 56.6320, 15.4564

Drickvattenkällorna i Prämboda, Pellamåla, Harebo och Hallaberget

Prämboda
Källan i Prämboda är belägen strax väster om vägen mellan Strängsmåla och Pellamåla. På bilden nedan syns att dess kanter är kallmurade med sten. Den är liten, drygt en halv meter i diameter.

Den användes som hälsokälla ännu vid förra sekelskiftet. En känd brukare var kyrkoherde Elgqvist i Långasjö, som både drack här och vid sina tjänsteresor här förbi alltid tog med sig en kruka hem härifrån.

Elgqvist var kyrkoherde i Långasjö mellan 1893 och 1913. Han var under sina sista år sjuklig och trodde uppenbarligen på det järnhaltiga vattnets helande kraft.

Största möjliga effekt hade vattnet enligt folktron om det dracks på trefaldighetsaftonen, som infaller sju dagar efter pingstafton och alltid vid fullmåne.

Det var viktigt att källan rann mot norr, som var det ondas hemvist.

Föremål som metallmynt och nålar har offrats vid källan ända in på 1900-talet.

Lämplig mängd att intaga var sju klunkar. Man begöt även sjuka människor med vattnet.

GPS-koordinater: 56.5517, 15.4424

Pellamåla
Vad som sägs om källan i Prämboda gäller också den källa som finns i Pellamåla, som ligger 240 meter söder därom.

GPS-koordinater: 56.5493, 15.4423

Harebo
Söder om södra Harebo i skogen finns en drickvattenkälla, som användes av byborna in på 1900-talet.

Källan bryter fram ur berget. Byborna har lagt ut en liten och en stor skopa.

Källan i Harebo, GPS-koordinater: 56.6065, 15.4452

Källan på Hallaberget
Mitt emellan Långasjö Kyrkby och Emmaboda ligger en naturlig källa mitt upp på en höjd som kallas Hallaberget. Den ligger vid den väg som anlades efter stationssamhällets uppkomst efter 1876. Denna väg kom delvis att ersätta den ännu äldre kyrkvägen, som sträckte sig från Ingemundebo över Harebo och Grimsgöl fram till kyrkan. Hela sträckan mätte ca 10 km. Den nyanlagda vägen gick i stort sett parallellt med den gamla men vek av mot väster förbi Hallaberget. Den nyanlagda vägen kom att användas av socknens bönder för virkestransporter till stationen och till glasverket. Det senare togs i drift först 1919.

Väg 120 anlades 1938 med grus från de många grustagen i bygden. Sträckningarna framgår av nedanstående karta.

Stigningen från korsningen av vägen mot Harebo är ganska brant och de tungt lastade fororna måste ha krävt hårt arbete av oxarna eller senare hästarna. Från Harebosjön upp till toppen av Hallaberget är stigningen ca 17 meter från Harebohållet och något mindre brant från andra hållet. Källan vid Hallaberget var säkert ett mycket efterlängtat stopp för de törstiga dragdjuren.

Källan på Hallaberget, GPS-koordinater: 56.6144, 15.4608    

Brunnen vid smedjan i Brunamåla

GPS-koordinater: 56.6326, 15.4873

Den tämligen djupa brunnen är delvis igensatt med en stor sten. Intill brunnen ligger stolpar, som tyder på att den haft någon typ av överbyggnad. Brunnen ligger bara några tiotal meter från den smedja i Brunamåla, som vi beskrivit under rubriken Järnhanteringen kring sjön. Förmodligen har brunnen använts av smedjan och det tillhörande bostadshuset Nyadal Brunamåla 1:28. Brunnen ligger annars på den mark som tillhör gården Brunamåla 1:12 och kan ha använts för att vattna betande boskap. 

Brunnen och båtshaken vid Danielsbäck i Tjockeboda
Den här båtshaken hittades instucken bland stenarna på baksidan till den förmodade linbastan.

Det är oklart vad den har använts till. Daniel Dristig och de andra torparna på stället hade, så vitt är bekant, ingen fiskerätt i Löften och därmed inget behov av båt. Kanske har den använts att hinka upp vatten ur torpets brunn ( se bild).

Eftersom haken saknar låsklaff är detta inte helt säkert. Låsklaffen skulle förhindra att spannen gled av haken tillbaka ner i brunnen.

Som redskap kunde den ha använts till att riva ner saker, t ex halm eller spån från tak på uthus och lador.