Kvarnarna i Bjurbäcken och i andra vattendrag

De två huvudtyperna av kvarnar är väderkvarnar och vattendrivna kvarnar.. I bygden finns inte något känt exempel på den förra typen. Det skogrika landskapet lämpar sig helt enkelt inte för denna typ. I mera öppna landskap, som till exempel i Skåne och på Öland, dominerar denna typ av kvarn. I Skåne var holländaren vanligt förekommande och på Öland den så kallade stubbamöllan.

I vår bygd var man därför hänvisade till att bruka det strömmande vattnet som energikälla till kvarnarna. Här förekommer också två huvudtypen. Den mindre skvaltkvarnen, som är vanligast förekommande, och den lite större hjulkvarnen. Den vertikalaxlade skvaltan passade bäst i de mindre vattendragen medan den horisontalaxlade hjulkvarnen tarvade mer vattenkraft.

I vår bygd var Bjurbäcken det vattendrag som drev flest kvarnar. Här förekom bägge typerna av kvarnar. Bilden nedan visar ett exempel på hjulkvarn.  Den har varit placerad i Gränöbäcken i Kärraboda i Hälleberga socken. Idag finns den i Hembygdsparken i Emmaboda.

Hjulkvarnen i Emmaboda hembygdspark, GPS-koordinater: 56.6350, 15.5275

I Krysseboda har det funnits en gammal kvarn byggd 1698.  På 1800-talet utökades den till tre skvaltkvarnar  De var placerade 500 meter väster om vägen Emmaboda-Krysseboda.  Allt är idag raserat

I Gantesbo fanns en hjulkvarn (underfallskvarn) i Bjurbäcken placerad mittför Bjurbäcksskolans parkering.  Ingenting finns idag kvar av denna.

Bjurbäcken
Bjur är det fornsvenska ordet för bäver. Bäcken är 20 km lång och rinner ut i Lyckebyån vid Lindås. Den rinner förbi stora delar av Ingemundebos östra delar och utgör gräns mot Algutsboda socken och byn Åleberg. Den har historiskt spelat stor roll för bad och fiske. Mest berömd har den blivit genom Vilhelm Mobergs böcker. Idag är den tyvärr otjänlig för både bad och fiske.

Störst betydelse för bygden har den haft som kraftkälla till de många kvarnar som historiskt funnits längs bäcken. På nedanstående kartskisser av Raymond Andersson gjorda efter 1) Karta över Åleberg utmätt 1812 och 2) Ingemundeboda Västergårds utmarker 1817.

Karta 1 över Ålebergs södergård 1814 visar på inte mindre än två kvarnpar på ömse sidor Bjurbäcken. De nordligaste ligger strax norr om bron över vägen mot Åleberg.  Strax före bron ligger backstugan Ingemundebo Västergård Bäckalund eller "Strömma-Fias", som stugan kallas efter änkan till soldaten Samuel Strömqvist, som var den sista som bodde där. Till höger om vägen snett upp till höger låg ett av Ålebergs soldattorp nr 19. På kartan anger nr 122 åkern, som tillhörde soldattorpet.

Kvarnen på Ingemundebos sida var en hjulkvarn.  Den kan mycket väl ha sett ut som hjulkvarnen från Hälleberga ovan. Kvarnen på Ålebergsidan var en skvaltkvarn.

På platsen för de två kvarnarna står idag en kalkstation på Ingemundebosidan. Platsen med kalkstationen syns på nedanstående bild.

Trots ganska kraftig överväxt kan konturerna av kvarndammen skönjas. 

GPS-koordinater: 56.6468, 15.4980

En bit söder om vägen nerströms har legat ytterligare två kvarnar på ömse sidor Bjurbäcken. Av dessa finns mycket litet att se idag.     

Karta 2 visar samma del av Bjurbäcken med den markerade kröken och kvarnarna strax före bron över vägen.  

Ytterligare två kvarnar är kända i bäcken. Den ena har legat nerströms. På karta 1 N O Furulund finns karttecknet för kvarn. Enligt vår bedömning är detta en hjulkvarn tillhörig Brunamåla, men är placerad på Ingemundebo Östergård soldattorps ägor. Detta enligt en överenskommelse mellan byarna. Vattnet i bäcken samlades upp i en hage tillhörande Brunamåla. Vi visar läget med nedanstående två bilder.

GPS-koordinater: 56.6405, 15.5037

Ca 300 meter nedströms från bron räknat har legat ytterligare två skvaltkvarnar som som till hört Ingemundebo och Åleberg i var sin fåra i det ganska stora naturliga fallet.

Axel Henriksson
En alldeles utmärkt redogörelse över kvarnarna i Bjurbäcken får vi Axel Henrikssons Hur säden blev till mjöl i Algutsboda sockenbok Del III på sidorna 27-81.

I allt väsentligt överensstämmer vad vi skrivit ovan med Henrikssons beskrivning. Han räknar upp tre kvarnar i Åleberg, som ju ligger i Algutsboda socken. Han tillför en del nya uppgifter kring kvarnarna.

Åleberg I ligger just före korsningen med den allmänna vägen. Här fanns två kvarnar. En skvalat tillhörig Åleberg och en hjulkvarn tillhörig Ingemundebo. De bägge kvarnarna hade olika vattenrännor med luckor. En tredje lucka för överflödsvatten vid rik vattentillgång. När på 1920-talet Bjurbäcken blev föremål för olika kanaliserings- och torrlägningsprojekt ändrades förutsättningarna helt för kvarndrift och kvarndammen tömdes.

På Åleberg Södergård förvaras löparen från Ålebergs skvaltkvarn. Det lär ha varit vanligt att just löparen sommartid lyftes bort från kvarnen för att användas som handkvarn. Man borrade ett hål i stenen för att kunna fästa ett handtag av trä. En kvarnsten finns också uppställd i Ingemundebo strax till vänster om vägen före bostadshuset till Östergård 1:36.

Detta kan ha varit en kvarnsten från skvaltkvaren på Lillgården, troligen liggaren. Den mäter ca 4 spann i diameter. Ett spann motsvarar ca 15 cm och är måttet mellan spetsen tumme och pekfinger.

Åleberg II ligger 200 meter söderut nerströms. Här fanns, skriver Henriksson, ett lämpligt läge för två skvaltor vid parallella grenar av bäcken. En kraftig dammvall på en meters höjd och 50 meters längd har skapat en tillräckligt stor damm för att bruka kvarnarna säsongsmässigt. Också här har kanalisering och fördjupning av bäckfåran förändrat förutsättningarna för kvarndrift.

När Henrikssons artikel i Sockenboken publicerades 1972 fanns dammvallen kvar och de bägge kvarnställena med några meters mellanrum.

Åleberg III ligger vid Furulund. Denna har enligt Henriksson endast brukats av Ingemundebo- och Brunamålaborna. I skifteshandlingar kallas den Brunamåla kvarn.

På storskifteskartan över Åleberg 1812 har Raymond Andersson ritat av Bjurbäcken och dess kvarnar. Vid Åleberg II syns tydligt de parallella bäckfårorna.

När man ser Bjurbäckens flöden idag är det svårt att förställa sig att den kunde ge kraft åt så många kvarnar. Bjurbäcken då och nu är inte riktigt samma bäck. Utdikningar och kanaliseringar har ändrat vattenföringen i bäcken. Enligt Gösta  Hultén i boken Vägen till Lyckeby har de många projekten starkt påverkat Bjurbäckens vattenföring. Där Vilhelm Moberg en gång snärjde gäddor, går det inte längre några gäddor. och inga kvarnhjul snurrar längre.

En speciell punkt i Bjurbäcken kom att spela en viktig roll i gränsdragningen mellan tre härader. Läs mer om Bjurbäcks bås.

Andra kvarnar i bygden

Plaggebo
Den bäst bevarade skvaltkvarnen i bygden är den i Plaggebo. Här har Långasjö hembygdsförening lagt ner ett stort arbete för att bevara kvarnen i sitt ursprungliga skick. I en serie bilder visar vi hur skvaltkvarnen var byggd och hur den fungerade.

GPS-koordinater: 56.559, 15.4827

Bild 1: Skvalkvarnen var placerad rakt över bäckfåran. Den smala bäcken har bara kunnat skapa tillräcklig kraft under vårfloden sedan vattnet dämts upp. Bäcken tillhör ett system av gölar både norr och söder därom.

 Bild 2: Kvarnen sedd från sidan

Bild 3: Här tas vattnet in till kvarnhjulet. Skvaltan eller kölvan har en vertikal hjulaxel till skillnad från hjulkvarnen, där axeln ligger horisontellt.

Bild 4: Närbild på skovlar och hjulaxel.

Bild 5: Kvarnhuset med de horisontellt liggande kvarnstenarna. Den övre rörliga stenen kallas löpare. och är förbunden med hjulaxeln. Säden hälls i hålet i mitten genom den sk kvarntuten.

Skvaltkvarnen i Ingemundebo
I Ingemundebo fanns också en liten skvaltkvarn på den så kallade Lillgården. Den har kunnat användas under våren, då åar och bäckar forsade och rann ner mot Löften. Denna kvarn har inte legat i Bjurbäcken. Platsen är idag utmärkt med en skylt och ligger på nuvarande Östergård 1:9. Se bilder nedan.

Ingenting av denna finns kvar mer än ett ganska tydligt dämme och en förmodad löpare. Den sistnämnda står idag uppställd vid en stengrund i byn, som kan ha varit en undantagsstuga eller möjligtvis byns kölna. Det var vanligt att löparen togs loss från kvarnen och användes som handkvarn

Bild 1: Löparen till skvaltkvarnen i Ingemundebo (?), GPS-koordinater: 56.6350, 15.4551

Bild 2: Bäckfåran nedströms. Skylten, som är uppsatt av Ingemundebo Byalagsförening, markerar platsen, där kvarnen förmodas ha stått. På platsen finns ett litet fall och en antydan till stenfot.. Bilden är tagen i april 2018 med ett relativt rikligt vattenflöde. GPS-koordinater: 56.6359, 15.4564

Bild 3: Bäcken rinner i väst-östlig riktning ner mot sjön Löften

Kvarnen i Harebo
Söder om byn rinner en å som avvattnar Harebosjön och rinner ut i Törn. Ån är delvis stensatt och det finns tydliga lämningar efter en kvarn. Vattenflödet är som synes rikligt. På den nedre bilden syns stensättningen och i övre kanten ser man Harebovägen och bron över ån.

GPS-koordinater: 56.6079, 15.4436

Skvaltkvarnen i Mundekulla
I en ganska brant sluttning finns lämningarna av en vattenränna, som lett det rinnande vattnet fram till en skvaltkvarnen.

 Vattenränna till skvaltkvarn i Mundekulla, GPS-koordinater: 56.6135, 15.4173

Skvaltkvarnarna i Brunamåla
Förutom den hjulkvarn i Bjurbäcken, som vi beskrivit ovan, hade Brunamåla ytterligare två skvaltkvarnar.  P G Vejde skriver i Gård och by i Långsjö socken på sidan 42: "Till Brunamåla hörde fordom två kvarnar, som båda omnämnas i Kvarnkommisionens protokoll 1821. Den ena var en hjulkvarn, den andra en "kölva".  En "kölva" var en skvaltkvarn. 

Det  har nog funnits ytterligare en skvaltkvarn i byn.

Den ena skvaltan var placerad i bäcken som rinner ner mot Hällasjömålasjön på Brunamåla 1:9+1:38+Stadsäga 377.  Enligt Gård och By i Långasjö Socken sidan 225 revs den omkring 1890. På bilden nedan ser vi platsen för skvaltan och resterna av dämmet och den stensatta vattenfåran.

GPS-koordinater: 56.6270, 15.4742

På andra sidan stora vägen har det funnits ytterligare en skvaltkvarn på tidigare Brunamåla 1:13+1:8. Den har enligt uppgift i Gård och By i Långasjö Socken på sidan 228 rivits omkring 1910. Av denna kvarn finns ingenting kvar.