Lingropar, linbastor och kölnor

Lingroparna i Ingemundebo

Västergård

Intill gamla vägen bort mot mossarna strax efter "berget" alldeles intill högra vägrenen finns en stensatt grop. Efter att vi sågat ner de träd som växte i gropen och frilagt stenläggningen framträder ganska tydligt en lingrop   Som Annika Hjalmarsson skriver i Träskoposten 2020:2 kallas gropen ömsom brytugn, torkugn, bråtugn, linugn eller lintork. Ett annat namn som används i trakten och i Blekinge är linsnugga.  Snugga är benämningen på en liten roddbåt men är också benämningen på en kortskaftad rökpipa.

Sedan linet ryckts upp med roten skulle det torkas innan det behandlades vidare. Ibland torkades linet utomhus i solen eller vanligtvis i en särskild anläggningar under tak, vanligtvis en linbasta.  

Snuggan är en mindre och enklare konstruktion.

GPS-koordinater: 56.6384, 15.4440

Lingropen mäter 160 cm på längden och är 80 cm bred vid öppningen.  Inne i gropen finns i botten en öppning  som användes för inmatning av veden.  Mellan den stensatta botten och de stänger som linet torkades på mäter gropen knappt en meter.

Lingropen ersatte på många håll den kollektivt ägda linbastan och var ett uttryck för ökad privatisering.

Östergård: Furulund
Strax intill den fint stensatta jordkällaren, som användes av trädgårdsmästaren på Furulund långt in på 1970-talet, har vi hittat ytterligare en linsnugga. Den ligger på Östergård soldattorps ägor.  Rote nummer 32  Furulund var en av de allra bästa i Konga kompani. Den odlade arealen var drygt 3,5 tunnland och övrig mark drygt 4,5 tunnland. Det borde ha funnits plats för soldaten och hans hustru att odla lite lin. Läs om soldattorpet Furulund i Ingemundebo en by i Småland under två sekler på sidorna 144-145.

Linsnuggan i Furulund, GPS-koordinater: 56.6398, 15.5016

Linsnuggan vid Danielsbäck
Vid torpet Danielsbäck i Tjockebo finns det också en linsnugga. Läs mer om Danielsbäck här.

Linsnuggan vid Danielsbäck, GPS-koordinater: 56.6331, 15.4082

Linbastor

I Ingemundebo fanns sedan gammalt en stor gemensam linbasta. Den låg intill vägen ner mot sjön strax före fägatan som delade byn. Det har varit en stor basta vilket framgår av bilden nedan. Innerrmåtten är 4,5 meter i bredd och 4,5 meter i längd.

Beteckningen Bastubrånen betecknar hela det område som ligger norr om platsen för linbastan. Här har tydligen vid någon tidpunkt svedjats, en så kallad bråne. Det stämmer i så fall med ägogränserna. Hela detta område har tillhört nuvarande Östergård 1:23 på vars område backstugan Bastubrånen fanns. Här låg också byns smedja.

Linbastan saknade rökgång. Röken stannade kvar i bastan för att linet skulle torka fortare.

Stenfoten är omkring 1,5 meter. Det var alltså en ganska stor linbasta, vilket tyder på en betydande linodling i byn.

Eftersom linbastan nämns i ett protokoll till enskifteskartan över Ingemundebo Östergård 1824 är det troligt att den uppförts någon gång senast på 1700-talet. Den torde ha tagits ur bruk någon gång vid 1900-talets början, då de billiga bomullstygerna började ersätta det arbetskrävande linnet.

Ingemundebos linbasta, GPS-koordinater: 56.6376, 15.4510

Hur den kan ha sett ut innan överbyggnaden av trä fallit ihop får man en uppfattning om av nedanstående bild från linbastan i Spannarp i Halland.

I ett protokoll till enskifteskartan 1824 över Östergårdsmarker stadgas i pkt 6:

"De till hemmanet warande Hus, neml. Kölna och Badstuga skall för ewärdeligen förblifwa till alla Delägarnas samfällda begagnande".

En kölna användes av byborna för bad men framför allt för torkningen av säd eller malt men också för rökning av fisk och kött.

Eftersom protokollet nämner både kölna och badstuga rör det sig kanske om två olika byggnader. Bredvid linbastan finns möjligen lämningar av en tillbyggnad, som i så fall skulle ha varit en kölna.

En annan tänkbar plats för byns kölna är intill stora vägen genom byn till vänster strax före boningshuset Östergård 1:36. Det är den plats där en kvarnsten står uppställd mot en delvis raserad stengrund. Man kan lätt föreställa sig en kölna av ovanstående typ placerad i backsluttningen.

I rummet under själva kölnan, där eldstaden fanns, ligger en stor sten, som förmodligen placerats där i samband med stenbrytningen på 1950-talet på den intill liggande åkern. Vi har dock inte kunnat hitta några belägg för denna teori i form av anteckningar i skifteskartorna.

Ingemundebos kölna(?)

 Brunamåla
I Brunamåla finns grunden till en linbasta kvar. I enskifteskarta från 1825 (08-LSÖ-6 sidorna 71-72) stadgas i ett antal punkter:

"Samfällda ägor hvilka skiljas från allmänna delningen och af alla delägarna begagnas, hvar efter dess hemmans del, äro följande:

7o Kölnan blifver orubbad i sitt nuvarande läge vid gatan, äfven som badstugan att evarderliga begagnas gemensamt för alla jordägarne inom byen."

I Gård och by i Långsjö socken på sidan 226 står det "På samfälld mark norr om byn har legat en malttorka, kölna. Den kallades av ortsborna 'köllan'och vägen som går där´förbi 'köllabacken'."

Den nedskräpade linbastan i Brunamåla

Linbastorna i Ingemundebo och Brunamåla är bägge utgrävda i en backe med väggar i sten och har varit försedda med en överbyggnad av trä.

Andra linbastor i bygden 

De linbastor vi återger i det följande är alla av en annan konstruktion. Linbastorna i Hamburg och Harebo är helt fristående timrade byggnader med bara en låg stenfot. I Maskummeberg är dock stenfoten betydligt högre.

Hamburg

Linbastan i Hamburg med den välbevarade eldstaden, GPS-koordinater 56.6332, 15.4199 

Ingången till linbastan i Hamburg

Harebo

Ingången till linbastan i Harebo, GPS-koordinater: 56.6151, 15.4380

Maskummeberg

Linbastan i Maskummeberg, GPS-koordinater: 56.6892, 15.4818

Linbastan i Maskummeberg från baksidan

Linbastan i Maskummeberg invändigt

Moshult
I korsningen mellan vägen till Åkerby till vänster och vägen mot Moshultamåla rakt fram låg en gång Moshults linbasta. Blden nedan visar de sorgliga resterna av grunden.