Västra Löftens torp och backstugor

Torp och backstugor öster om sjön Löften är numera väl dokumenterade i boken Ingemundebo - en by i Småland under två sekler. På sjöns västra sida har det också funnits ett stort antal boplatser. På sjuttiotalet gjorde Långasjö Sockens Hembygdsförening en inventering och i boken Gård och By i Långasjö Socken (andra upplagan, 1978) anges ett antal namn, men många frågetecken kvarstår.

Del av kartbild från boken Gård och By i Långasjö Socken

För platserna Breddal, Brednäs, Salsborg, Stenslätt, Sjöholm, Wisenborg och Björkelund står det i samtliga fall att platsen är okänd eller oklar. Inprickningen för dessa på kartan ovan stämmer således inte. Var de fanns är tills vidare okänt.

I några andra fall vet man var torpen har funnits, men inga spår finns kvar. Det gäller Madhagen i söder som har schaktats bort, men där byggnaden har flyttades till Källsberg, samt ett eller två torp i närheten av gården Hamburg där det nu finns åker.

Danielsbäck
Intressant är att torp med namnet Danielsbäck har funnits på två platser, en i Tjockebo och en i Bredalycke. Det här är vad vi har funnit: 

Den avskedade soldaten Daniel Dristig kom med sin familj till Tjockeboda 1808 från Slätthult norr om Skruv. Han bosatte sig här och torpet fick namnet Danielsbäck. Han var verksam på platsen i 38 år, och antagligen uppförde han byggnaden nedan intill sitt torp. När han flyttade till ett nytt ställe i Bredalycke 1839 fick också det heta Danielsbäck. Han var första torparen här också.

Danielsbäck i Tjockeboda övergavs 10 maj 1889 när dåvarande innehavaren emigrerade.

Vid Danielsbäck i Tjockeboda hittar vi en stor stenbyggnad med slaget stenvalvstak. Yttermåtten är 6x6 meter och väggarna är omkring 1,5 meter tjocka. Instucken mellan stenarna hittar vi en gammal brandhake. En öppen stensatt brunn finns en liten bit österut. Vid ett besök på platsen i september 2022 upptäcker vi även en så kallad "linsnugga". Läs mer om anläggningar för linberedning här.

Byggnaden vid Danielsbäck i Tjockeboda, GPS-koordinater: 56.6331, 15.4065

Linsnuggan vid Danielsbäck, GPS-koordinater: 56.6331, 15.4082

Är det en vanlig jordkällare eller har den använts till något annat? Det märkliga är att det har gjorts en markering på skifteskartan för grannbyn Bredalycke från 1829, föreställande en byggnad med rykande skorsten. Såhär ser den ut i kraftig förstoring:

I vanliga fall markerades varken torp eller backstugor på skifteskartorna, än mindre jordkällare, så denna markering på grannbyn Bredlyckes skifteskarta kan ange någon sorts gemensam anläggning för byarna runtikring. 

Som vi har nämnt ovan, så flyttade Daniel Dristig med familj från Tjockeboda till Bredalycke 1839. Enligt plåtskylten på denna plats så var det hit han flyttade. Platsen ligger på fastigheten Bredalycke 1:3:

Källaren med skylt som hänvisar till sidan 222 i boken Gård och By i Långasjö Socken 

Husgrunden till det angivna Danielsbäck i Bredalycke, GPS-koordinater: 56.6356, 15.4125

Raymond Andersson har emellertid följt Daniel Dristig i kyrkoböcker och domshandlingar och det visar sig att han inte alls flyttade till Bredalycke 1:3 utan han köpte torprättighet till en plats på Bredalycke 2:2 för tusen riksdaler!

Backstugor och torp brukar som sagt inte markeras på skifteskartorna från början av 1800-talet. Däremot finns de oftast med på gamla generalstabskartor. Här, på generalsstabskartan från 1871, finns små svarta fyrkanter, bland annat där Danielsbäck i Bredalycke kan ha funnits. I dag finns endast en knappt synlig torpgrund på Bredalycke 2:2. Det finns en järnstolpe nedslagen vid platsen, sannolikt från hembygdsföreningens inventering på 70-talet, men metallskylten med torpets namn saknas.

Sannolikt var det hit som Daniel dristig flyttade med familj 1839  GPS-koordinater: 56.6245, 15.4057

En längre berättelse om Daniel Dristig finns här.

Sjöholmen
Frågan är då vad det är för plats som felaktigt har markerats som Danielsbäck på Bredalycke 1:3. En noggrann granskning av kyrkoböckerna ger svaret:

"Backstugan Sjöholmen under Alfred Petersson", alltså. Alfred Petersson var innehavare av fastigheten Bredalycke 1:3. Prästen har också noterat att alla boende på Sjöholmen emigrerade till Nordamerika 1893.

Namnet Sjöholmen finns på en annan plats vid sjön Löften (se nedan) men det tillhör Tjockeboda.

Källsberg
400 meter sydost om gården Hamburg går en liten väg in till Källsberg. Ruinen ligger strax framför en nyare stuga. Halvön kallas Fänabben. Det finns även rester efter en jordkällare och enklare stenmurar. 

Källsberg med sjön i bakgrunden, GPS-position: 56.6315, 15.4276

Sjöåsen eller Tället
Lite längre mot sydost hittar vi en torpgrund bland tät skog av småbjörkar och granar. På skylten står det att backstugan heter Tället, men det finns ingen hänvisning till boken Gård och By i Långasjö Socken.

Tället eller Sjöåsen. Löften skymtar i bakgrunden. GPS-koordinater: 56.6300, 15.4301

Detta var förmodligen vattentäkten för människor och eventuella husdjur på Tället/Sjöåsen

Handsågaren Johan Peter Petersson med hustru Eva Petersdotter arrenderade torpet 1862 och även fiskerätt i sjön Löften. Under de svåra nödåren 1867-69 blev Johan sjuk och de flyttade till backstugan Slätten där Johan så småningom avled 1914. Hustrun Eva dog inneboende på torpet Nybygget i Harebo 1923, 89 år gammal.

Slätten
Backstugan Slätten ligger inne i skogen, drygt 500 meter sydväst från Tället/Sjöåsen. Enklaste vägen att ta sig dit är vägen norrut från linbastan i Norra Harebo. En stor stenkällare finns bakom huset. Runt om ruinen finns långa och vällagda stenmurar.

Grunden till backstugan Slätten, GPS-koordinater: 56.6260, 15.4260

Slättens källare 

Bredens lycka
Efter att ha studerat kartan från laga skiftet i Bredalycke 1829 fattar vi intresse för ett område ett par hundra meter nordväst om gården Hamburg. På skifteskartan anges siffran 10. I en tallplantering hittar vi ganska snabbt denna plåtskylt framför en stenhög:

Bredens lycka, GPS-position: 56.6342, 15.4174

Skylten är placerad vid ett odlingsröse. Resterna av en husgrund eller jordkällare hittar vi 25 meter norrut. Skylten hänvisar till Gård och By i Långasjö Socken (GoB) sidan 219, men varken i första eller andra upplagan finns Bredens lycka omnämnd, däremot Brednäs och Breddal på sidorna 221-222. Förmodligen har någon placerat ut skylten på 1970-talet i samband med Långasjö Hembygdscirkels inventering av torp och backstugor. Något har uppenbarligen blivit fel. 

I Generalmönsterrullorna för Kalmar Regemente hittar vi under Konga Kompani vid mönstringen 1806 soldaten Hindrich Olufsson Breda vid rote nr 35 Bredalycke Norregård .

Han var skriven på roten mellan 1777 och 1806. Efter svensk-ryska kriget 1788-90 blev han "benådad med hederstecken för tapperhet till sjöss." Vidare skrivs  "Får avsked, har i kronans tjänst blivit skadad samt är oförmögen att sig vidare försörja. Får därmed avsked med underhåll."

I kyrkboken skriver prästen 20 juni 1808 angående soldatens död: "Avskedad (pensionär) soldaten Hindrich Breda 57 år i hastig feber".

Sjöalund och Sjöholmen
Längre mot nordväst hittar vi ruinerna efter Sjöalund som tllhör Sibbamåla och Sjöholmen som tillhör Tjockeboda. Bägge ligger precis vid Utvandrarleden. 

Sjöalund, GPS-koordinater: 56.6421, 15.4083 . Eftersom Löften har sänkts 1,5 meter kan man tänka sig att stugan har legat nästan vid sjökanten. 

Av torpet Sjöholmen återstår inte mycket, men strax intill finns denna stenkonstruktion:

GPS-koordinater: 56.6408, 15.4084 . Det kan vara en anläggning för fiskrökning eller lintorkning.

Backstugan Redaholm
1826 flyttade förre hemmansägaren Staffan Nilsson in i backstugan Redaholm. Med honom flyttade hustrun och parets döttrar. Staffan hade varit hemmansägare både i Vitahult i Vissefjärda och senare på Harebo Norregård 1:15, som han lämnade under något oklara omständigheter.

På Redaholm levde han fram till sin död 1867, de sista åren som undantagshjon tillsammans med dottern Johanna Staffansdotter.

När Johanna dör 1910 och hennes make 1913 stryker prästen över namnet Redaholm. I församlingsböckerna finns ingen anteckning om någon boende i backstugan därefter. I en notering har prästen antecknat att backstugan var förfallen. När huset revs är inte känt.

Om Staffan Nilssons brokiga och mångskiftande liv skriver vi här.

Här, precis på gränsen till Mundekulla, fanns backstugan Redaholm. GPS-koordinater: 56.6150, 15.4222

Odlingsröse vid Redaholm

Systrarnas ställe eller Nybygget
Precis vid vägen mellan Bredalycke och Hamburg finns lämningar efter ett hus. Trappstenen är gjuten med murbruk, så huset verkar vara av nyare datum. Några rostiga köksattiraljer av emaljerat gods ligger kvar framför huset. Enligt uppgift kallas det "Systrarnas ställe" och ska ha varit ett hem för gamla eller sjuka.

Vi har hittat uppgifter om  två ensamma äldre änkor som bodde på Bredalycke Södergård 2:4 där Systrarnas ställe är beläget. Den ena dog 1937 och den andra 1940. De var inte biologiska systrar men benämndes sannolikt sjuksystrar. Den ena änkan var Hilda Charlotta Johansson (född 1865). Hon var änka efter ägaren till gården. Hon blev änka redan 1906. I början på 1930-talet överlät hon gården på en av sönerna. Kanske satte hon sig då på undantag på "Systrarnas ställe". Alternativt bodde hon kvar på gården och upplät undantagsstugan för sjuka och gamla. 

Den andra änkan var Eliana Elise Karlsson (född 1866), som flyttar in på gården när hon blir änka 1933. De var som sagt inte systrar men var ändå släkt. Hilda Charlottas son var gift med Eliana Elises dotter. Eliana Elise har  vi mött tidigare. Hon var änka efter återvändaren Johan August Karlsson från Högalund. Läs mer om dem på sidan Några levnadsöden.

1916 kom Karl Ernst Pettersson till Bredalycke.  Han är med all sannolikhet den som uppförde  huset och brukade jorden fram till sin för tidiga död 1922. Han hade kontrakt på en lägenhet under Bredalycke Södergård 2:4 alltså den gård som omnämns ovan. Han var född i Bogsjö i Ljuders socken 1886. När föräldrarna dött flyttar han till Stockholm 1904. Han gör sin värnplikt 1907 innan han rymmer till Kanada. Att han rymde betyder förmodligen bara att han inte begärt flyttningsbetyg.

Hans tid som lägenhetsinnehavare i Bredalycke blir som sagt kort. Efter hans död i januari 1922 flyttar Anna Maria Petterson in på Nybygget i oktober samma år. Hon blir den andra och sista  som bor på stället. Det är förmodligen nu som namnet Systrarnas ställe börjar användas.

Hon var född 1856 i Nöbbele och blev änka 1909. Hon kom till Bredalycke Norregård 1:5 1915 och fick anställning på gården som hushållerska. I oktober 1922 - förmodligen i samband med att hennes kontrakt med ägaren på gården löpt ut - flyttar hon till Nybygget, som nu stått tomt i 9 månader.  Här kommer hon 66 år gammal att stanna fram till dess hon flyttar till Linneryd 1936. Under de 14 år hon bodde på Nybygget kan hon mycket väl ha bedrivit något slags socialt arbete. Hon var kunnig i matlagning och enligt uppgifter från flera av dagens bybor var hon en "klok gumma". Som en blinkning till oss ligger två emaljerade kastruller kvar på platsen strax till höger om trappan på bilden nedan. Det verkar också sannolikt att hon kanske skött de två äldre ensamma änkorna, som vi talat om inledningsvis.

Trappan till systrarnas ställe. GPS-koordinater: 56.6236, 15.4052

Högalund
Ytterligare en husgrund med stenkällare hittar vi i närheten av ett nyare bostadshus drygt 700 meter väster om gården Hamburg.

Backstugan Högalund, GPS-koordinater: 56.6322, 15.4096

I backstugan bodde Karl Magnus Karlsson med hustrun Ingrid Maria Petersdotter från 1862 med fyra barn. Karl Magnus dog redan 1872. Efter att barnen flyttat ut bor änkan ensam kvar. Så småningom återkommer sonen Frans Aldo från Amerika med hustru och fyra barn och köper Bredalycke Södergård 2:2 för 10 000 kronor. 1910 flyttar modern till gården där hon lever till 1914.

Läs mer om Återvändarna från backstugan Högalund här.

Backstuga vid soldattorpet Ekelund
Några hundra meter väster om soldattorpet hittar vi resterna av denna backstuga:

GPS-koordinater: 56.6209, 15.3948 . 

I Tjockebo finns denna omarkerade grund. GPS-koordinater: 56.6347, 15.4056 .

Anders Magnusson Slätt, pensionerad soldat bodde med familj där från sin pension 1837 då han var 50 år gammal (gratialist) till sin död 25 år senare. Han deltog i två krig och blev enligt uppgift skadad av en kanonkula. Ingen boende efter honom.

Här tycks också ha legat en bostad. Sannolikt är det torpet Björkelund, bildat cirka 1820. GPS-koordinater: 56.6296, 15.4103

Torp och backstugor som vi inte lyckats identifiera
Vi har hittat några lämningar efter bostäder som inte finns angivna i boken Gård och By i Långasjö Socken. Däremot är de markerade med svarta fyrkanter på generalstabskartan från 1871. Här återger vi bilder från platserna med GPS-koordinater och hoppas så småningom få hjalp med att identifiera dem.

I stenmuren kring den stora åkern sydväst om gården Hamburg finns ett byggnadsverk integrerat i själva muren. Muren har byggts efter skiftet 1829 och byggnaden har markerats på de ekonomiska kartorna 1943 och 1950, men inte 1979.  

Den gåtfulla byggnaden i stenmuren vid gården Hamburg, GPS-koordinater: 56.630, 15.4154

Allra längst nordväst i Bredalycke, precis vid vägen mot Nickalycke, finns denna lämning efter en backstuga. GPS-koordinater: 56.6265, 15.3939 

Enligt generalstabskartan från 1971 har det även funnits en byggnad här. GPS-koordinater: 56.6268, 15.3968

Också här ska det ha funnits en boplats. GPS-koordinater: 56.6214, 15.3918

Den återfunna stengrottan vid Löftesholm
I Fornsök finns en markering av en påstådd stengrotta i närheten av torpet Löftesholm. I inventeringsboken från 1977 står det "Underjordisk stengrotta, uppgift om. Vid inventeringstillfället hittades ej någon grotta". Det visar sig dock vara ganska lätt att lokalisera den försvunna grottan i blockterrängen. Någon meter efter den tränga öppningen fortsätter gången ner till vänster. Vi har inte gjort något försök att utforska grottans innanmäte.

Ingången till stengrottan vid Löftesholm, GPS-koordinater: 56.6280, 15.4333